Författararkiv: Christina Herrström

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Det är livet som kommer emellan. Jag bor inte på ett ställe utan ungefär fem och släpar fragment av min tillvaro fram och tillbaka mellan olika trygghetspunkter. Det tar kraft – och … Fortsätt läsa →

Ångan från hav och jord ångar över hav och jord när jag vaknar. Solen lyser genom daggvåta spindelnät. Jag går ut och plockar frukt, gör min morgonjuice. Kan inte vara mer ekologiskt. Medan jag hänger tvätt kommer den ovanligt vackre … Fortsätt läsa →

Foto på tunnelbanereklamen för min bok Den hungriga prinsessan, när den kom ut. Läs den och om den underbara kupp jag själv skulle vilja göra! Jag vill se  vältränade slanka vackra manskroppar. Överallt. På affischer. Stora affischer. På busshållplatsen. Tunnelbanan. … Fortsätt läsa →

Det låter lite löjligt när man säger det. Man har ju hört det förut och viftat bort det, som jaja, säkert sant, men det gäller inte mig. Jo,men alltså, för jag behöver inte det.

En dag satte sig en stor trollslända på mitt knä. Impulsen är att vifta bort den men jag insåg att det inte är ofta som en hel trollslända vill vila på en. Så jag lät den sitta. Den vred och … Fortsätt läsa →

 foto: Elisabeth Ohlson Wallin Hej mina vänner. Jag ramlade över Olof Lagercrantzs bok ”Om konsten att läsa och skriva” och det finns några saker däri som gör vissa saker begripliga för mig själv, i synnerhet när det gäller att skriva … Fortsätt läsa →

Där jag är, gömd för världen, längtar jag efter mina barn. Jag längtar efter dem som när de var små och jag hämtade dem på skola och dagis och hade en mysig eftermiddag i deras skratt och gos.  Jag längtar … Fortsätt läsa →

Kolla astrobloggen.damernasvarld.se och DN idag. Man kan nästan inte tänka på något annat än valutgången nu. Hur ska det gå? Så himla läskigt. Vad ska vi ha för samhälle? Oavsett om man tror på astrologi eller inte läste jag just … Fortsätt läsa →

I dessa dagar har jag skrivit över min första scenpjäs, Mirrimo sirrimo, som jag vann en tävling för hundrasjuttioåtta år sedan på Dramaten med. Den sattes upp på Lejonkulan av Göran Graffman och senare på Folkteatern i Göteborg av Peter … Fortsätt läsa →

Åh! Min kära väninna! Min syster! En av dagarna hemma i Stockholm träffades vi. Hon är min syster och vän och författarsyster. Inte min riktiga syster. Hon har en hel drös riktiga systrar och jag har ingen. Men hon adopterade … Fortsätt läsa →