Christina Herrströms blogg

Jaha, så blev man uppring för ANDRA gången av producenten för den utmärkta dokumentärserien om populära svenska tv- serier genom tiderna.

Han sa ” Ebba & Didrik har snurrat i våra huvuden sedan vi startade programserien men så valde vi ju GLAPPET! Vi tänkte att kanske vi inte kunde ha TVÅ kultserier av samma författare ( och regissör ) men nu kan vi inte komma undan längre: VI VILL GÖRA ETT PROGRAM om EBBA & DIDRIK OCKSÅ! ” Läs mer →

Ungar från kanske 8 år och uppåt är storkonsumenter av humortrion I JUST WANT TO BE COOLs videor på youtube.  Läs mer →

Vi som inte utsattes för Jean Claude Arnault

Jean Claude Arnault anklagades i DN, november 2017, för att ha våldtagit, förgripit sig på och trakasserat kvinnor.  Notera! Det var  i november 2017. I december 2017 – alltså i december – inleddes en förundersökning vid Stockholms polismyndighet.  Sex månader senare, i mitten av juni  2018 väcktes åtal om misstänkt våldtäkt. Tycker ni att rättvisans kvarnar mal i god takt? Läs mer →

”Men” , sa en kvinna som jag har väldigt stor respekt för, och även om hon sa ”men” så kvarstår min respekt för henne. Det var inte konstigt att det kom ett ”Men- men  har du kvar det? Vanligtvis brukar man vilja slänga foton som har att göra med ett misslyckande.”

Vi talade om att jag har kvar foton från den tid då jag utsattes för det tiofaldiga brottet, foton på den tilltalade, alltså den som senare dömdes till fängelse. Läs mer →

Någon klok person har sagt att människan ska vandra och småprata.  När man inte längre gör det, då är man liksom inte riktigt mänsklig längre. Då missar man någonting väsentligt i själva människovarandet och det evigt pågående skapandet av den människa man är, och utforskandet av livet.  Det ligger inte bara något i det, utan det ligger en hel del i det.  Samtal får en alldeles särskild frihet Läs mer →

Som förälder ska man hålla i rodret. Det skrev en viktig kvinna till mig när mitt goda äktenskap gick mot sitt slut. Jag var rädd. Hur skulle jag klara mig ensam? Hur skulle jag klara dagarna alldeles själv ? Hur skulle jag kunna hålla ihop, visa kraft och styrka, vara ett stöd och en tröst för barnen och få dem att förstå att livet är gott, det är värt att levas-  mitt i en för oss alla djup kris? Jag ville vara trygghet för dem. Fortsatt trygghet.

Det sista man vill är att svika dem.  Läs mer →

Åsa Beckman har i DN skrivit några krönikor om varför de medelålders männen ” alltid ” vill ha yngre kvinnor. Hon bad läsarna att förklara och fick en stor brevskörd med tankar kring detta.

Det var tydligen så att männen talade om kärlek i sina svar  – det handlar om kärlek – men deras svar handlade också i väldigt hög grad om de unga kvinnornas kroppsliga företräden. Fasta bröst, slät hud, våta sköten. Beckman noterade att de unga kvinnorna å sin sida inte någon gång skrev om sina äldre mäns kroppar. Läs mer →

Jag har myntat ett begrepp. Att bära sina vuxna. När jag först sa det då jag i olika sammanhang presenterade min bok TIONDE VÅNINGEN hajade alla till. ” Bära sina vuxna?”  På Bokmässan sades dessa tre ord i flera olika sammanhang, som en sammanfattning på ett problem, ett skeende, någonting som vi måste uppmärksamma men som vi försöker att fjärma oss ifrån. Vi vuxna vill ju inte att det ska vara så; att våra unga bär oss. Just därför uppstår ett fängelse kring de unga. Läs mer →

Första oktober 2018  artar sig bra! Läs mer →

Är jag tillbaka eller inte?

Min blogg blev lustigt nog hackad. Lustigt eftersom WHY?

Nu har jag kanske fått igång den igen men det vet jag inte, så jag tänker inte skriva något längre inlägg. Detta är en koll. Är det någon som ser detta? Går det att läsa igen?

Om det är så, så kommer jag snart tillbaka med min blogg i full speed.