Christina Herrströms blogg

Om ett par dagar är det julafton. Denna dag är laddad av förväntningar och oro. Julen har sina fördelar. Det är roligt att köpa julklappar, slå in dem och hoppas att mottagaren ska bli glad. Det blir de ju för det mesta eftersom det är roligt i sig att få en present! Om man inte ger dem färgglada gem, som jag gav min studerande vuxne son för ett par år sedan. Själv hade jag tyckt att färgglada gem vore jättebra att ha när jag studerade i svunnen tid och försökte orientera mig bland mina anteckningar. ”Fanns det inte plast då? ”Men dessa gem har å andra sidan givit upphov till många skratt.

Det är så rörande, inför julen, i mörkret som lägger sig över oss alla, att se hur människor sätter upp julstjärnor, adventsljusstakar och ljusgirlander. Fortsätt läsa →

Godheten är något att reflektera över vid juletid, även om vi har glömt det och tänker mer på godiset.

För min del tvingas jag reflektera över godheten och vad det är varje dag. Skälet är att jag alltid varit naivt godtrogen och nu offrats in på mina avgnagda ben. Fortsätt läsa →

För nästan 25 år sedan flyttade jag, min blivande man, vårt lilla barn och vårt kommande barn till platsen vi älskade över allt annat för att bo där ett par år.

Vår plats var långt ut på landet med ett stort naturreservat som närmaste granne. De andra grannarna bestod av ett par bönder som brukade jorden och höll kor och grisar. De kämpade på sina ärvda gårdar och det var deras lyktor som lyste i mörkret hela vintern. Förutom våra egna, och våra ljus och våra brasor.

I det huset mötte jag min man då jag var 22 år Fortsätt läsa →

Här kommer en annan sång, för att påminna mina barn om min ömma moderlighet också, nu när de har serverats en rå punk med viltsmak. Jag kan erkänna att jag också trodde att jag skulle framstå vuxnare i min ålder. Jag trodde åtminstone jag skulle vara klädd i dräkt. Dagligen.

Den här sången gjorde jag till  min dotters 18 årsdag.

Max Schultz spelar gitarr och Oa Sevedag spelade och spelade in och vi arrade tillsammans. Fortsätt läsa →

Älgfärsbiffar Älgfärsbiffar Älgfärsbiffar
Med potatis.
Brunsås brunsås brunsås
och lingonsylt!

kära ni!

För att må bra behöver man blommor omkring sig.

Och ljus och musik. Man behöver ha det vackert för ögat och sinnet för att hjälpa ens inre på traven genom dagarna. Så känner i alla fall jag.

Så jag gick ut för att köpa rosor. Men jag ville också göra rosenvatten själv.  Därför ville jag ha så rena rosor som möjligt. Så jag gick tillbaka till blomsteraffären där jag en gång köpt fairtraderosor till prinsen och dessa var några av de mest hållbara rosor jag någonsin handlat.

Jag frågade om de var ekologiska. Hon svarade att hon inte visste hur besprutade de var, men huvudsaken var att inte allt omkring dem förgiftas och ödeläggs. Människorna, naturen, människornas övriga tillvaro. Hon berättade att rosenindustrin är så enorm idag att man ofta där de odlas ödelägger sjöar. Fortsätt läsa →

Alltså, jag tycker det är så himla roligt att man kan gå omkring och ha det så eländigt som jag har det på många vis, lurad och förledd och i väntan på resultatet av en polisutredning och förvisad från mitt liv – även om jag har turen att vara i en prins´sällskap i tottahejti.
Det roliga är att man mitt i en massa elände och skit kan vara glad. Vilken talang människan har i det!

För man kan sitta och skratta så att det kittlar i hela ens varelse åt en sådan sak som en liten katts lustiga upptåg och idéer! Det behövs inte mycket för att en människa ska brista ut i litet fnitter. Fortsätt läsa →

Jag har en sådan bra idé på en realitydokusåpa eller hur det kan rubriceras.
Den är så bra och så självklar att jag helt enkelt inte
förstår varför ingen har lanserat den redan. Jag tror att den ligger helt i tiden – möjligen en ANING före tiden men det gjorde Glappet också. ( självgott: he he )
Jag kan faktiskt nästan slå vad om att den superpotentiella extremkommersiella idén för att fånga publik och skapa härliga volymer av tittarsiffror snart kommer att vara verklighet! Det är en fråga om några år, sedan är det här!

Idén är som följer:
Alla älskar gulliga djur. Fortsätt läsa →

Vi var i Cannes ett par dagar. Jag har tur för vi fick bo i en släktings lägenhet. Det var off- season och väldigt lugnt.
Alla var vänliga mot oss. Ingen var franskt arrogant. Faktiskt har aldrig någon varit fransk arrogant mot mig.
Vi gick längs med La Croisette eller om den heter Le, jag minns inte nu, och tittade på utbudet av smycken ( företrädesvis briljanter ) klockor, väskor, skor och utsökta kläder.
Alla butiker var tomma.
Det är så mycket varor som erbjuds på jorden. Även så här exklusiva. Och de väldigt exklusiva varorna erbjuds på väldigt många ställen så även av dem finns det många. Men var tar de vägen? Köps allt detta verkligen?
Konsumeras allt detta? Fortsätt läsa →

Herregud, man försöker göra livet trevligt och så händer sånt här! Fortsätt läsa →