i affären://t.sr.se/2vR25Dn
Über mich
Ich bin ein Schriftsteller und Dramatiker. Ich schreibe alle Arten von Szenen, Film, TV und Radio. Ich denke, die Geschichte der Macht. Ich glaube, die Leute sind hungrig nach Substanz, Geschichten und Kunst, die etwas an sich ändern können. Mensch zu sein ist es, kontinuierlich zu wachsen. Und ich glaube an die Menschen!
Auf meinem Blog werde ich über Dinge, die anregt und erfreut mich schreiben, Ich werde mit Ihnen teilen Bits meines Lebens und ich werde euer Feedback willkommen. Bald das nächste Buch! Es ist definitiv nicht für children.But ich neugierig Jugendlichen empfehlen, auf dem schlauen lesen. Und alle Männer. Und alle Frauen.
Mehr über mich
Vad du kunde förmedla på 10 min inspirerade till detta/Björn
Slumpartat? Först läste jag Lynne McTaggarts tankeväckande bok The power of eight där hennes intentionsexperiment redovisas. Därefter hörde jag fysikern, forskaren Edwin May berätta om sin forskning på bl.a. prekognition och remote viewing. Och därefter läste jag Stefan Zweigs lysande skildring av Mesmer i boken Själslig läkekonst (Från 1930, på svenska 1945)
Gemensamt för L. McTaggart, E. May och Mesmer är att de redovisar ATT en påverkan sker. Men ingen kunde eller kan påvisa HUR detta sker. När flera forskare, statistiker m.fl. samarbetat är det slående hur mycket vi vet om effekter och påverkan. Ändå finns knappast i vår begreppsvärld HUR det går till, hur effekterna kan förklaras.
Här kommer en kort beskrivning av de omnämnda.
Lynne McTaggart är vetenskapsjournalist, och samarbetar med forskare och statistiker. Hon har skrivit: Översatta: Fältet, Bandet. På engelska: The intention experiment. Och nyligen utgiven, The Power of Eight: Harnessing the Miraculous Energies of a Small Group to Heal Others, Your Life, and the World.
Edwin May är fysiker, har forskat kring paranormala fenomen, och varit delaktig i hur dessa ev. kan användas militärt. Efter många års forskning säger han. Precognition och remote viewing finns. Mer forskning behövs inte. Men mediala gåvor behövs för att få tillgång till detta. Vilket motsägs av forskaren Maxwell Cade som hade en skola i London där han använde biofeedback för att deltagarna skulle kunna tillägna sig healingförmåga.
Att undantag finns kan också följande tabell från hjärtläkaren Pim van Lommel visa. Vi möter kanske oftare än vi vet patienter som efter drunkningstillbud, efter coma mm kanske inte vågar eller vill berätta om sina upplevelser.
Och slutligen Mesmer, i Zweigs bok Själslig läkekonst. Kapitlet om Mesmer är lättläst, berörande, intressant. Där får vi en skildring av en man som inte förstår att han har upptäckt hypnos (eller mesmerism?) utan tror att andra källor ligger bakom. Som dubbeldoktor, läkare och jurist, är han begåvad på många sätt, hängiven sina ideér. Men också öppen, tvivlande. Han förstår inte vad han har upptäckt, till skillnad från sin lärjunge Puységur vars senare beskrivning av mer nutida hypnos blev en mer användbar förklaringsmodell.
Förmodligen kan en medfödd healingförmåga förklara hur läkarna Mesmer, Otto Wetterstrand, James Esdaile och även Axel Munthe i många fall kunnat bota. En bok som gör det möjligt att förstå healingbegreppet på ett oöverträffat sätt är Maxwell Cade och Nona Coxheads läsvärda The awakened mind. Biofeedback and the development of higher states of awareness.
Hypnos respektive mesmerisera? Hypnos och mesmerism genom ”passes” utan kontakt med kroppen kan vara två skilda fenomen eller tillstånd som också kan samverka. Jag har letat efter beskrivningar av likheter och skillnader men funnit få referenser. Esdaile beskriver hur patienter efter uppvaknandet på nytt försjönk i en djup sömn eller dvala med hjälp av de passes hans assistenter förmedlade, vilket tycktes spela stor roll för efterförlopp och läkning. Detta tema återkommer hos den internationellt kände läkaren Otto Wetterstrands beskrivningar av förlängd sömn genom hypnos, vilket kunde läka tillstånd och sjukdomar som var svårbotade. Hans bok Hypnotismens användande i den praktiska medicinen (1888) beskriver detta.
A. Gaulds bok A History of Hypnotism (1992) beskriver hur mesmerism på patienter som med övertäckta ögon och isolerade öron behandlats med passes, strykningar utan kroppskontakt. De påverkades likafullt. När jag själv någon gång har använt passes utan fysisk kontakt för att påverka smärta blev jag (och patienten) förundrade över den djupa trance som följde.
En enda studie redovisar en jämförelse mellan hypnos och mesmerism och finner att det är två skilda tillstånd.( McGarry 1987…hypnosis alone does not produce the same physiological measures as hypnosis and mesmerism combined) Kroppsliga metoder som Therapeutic Touch och Rosenterapi kan också vara en nutida motsvarighet till hur strykningar påverkar kroppen. Hypnos i sig förmedlas verbalt, med terapeutens eget tillstånd som en försummad faktor; patient och terapeut är som kommunicerande kärl. Att ett läkande smittande tillstånd som hypnos dessutom går att förmedla och ”konservera” genom att spela in som ljudfiler är även det ett försummat område.
Zweigs ord: Vilken dom är svårare att upphäva än en fördom? Och: De fenomen som Mesmer uppvisar synes inte möjliga att förklara med blotta förnuftet. Följaktligen existera de inte. Och: Mesmer kom ett par århundraden för tidigt, och ett par århundraden försent.
Boken Själslig Läkekonst hittar du lätt på antikvariat. Stefan Zweig är en lysande stilist, lättläst och tankeväckande. Förutom Mesmer beskrivs i boken Christian Science och Freud.
Vi kan inte förklara vare sig prekognition eller förmågan till ”remote viewing,” d.v.s. att avbilda föremål eller landskap via ledtrådar i slutna kuvert. I dessa förvaras koordinater eller bilder som den mediale inte har tillgång till. Resultaten kan inte förklaras med accepterade begrepp. Lika lite kan effekten av intentionsförsöken förklaras. Ändå ger McTaggarts bok mycket information och belägg för stor påverkan. Inte minst beskriver hon hur mycket givarna själva påverkas. Hon beskriver sammanhang som dock inte är möjliga att återge här, det skulle bli en egen bok.
En mer nutida författare och psykoterapeut är Adam Crabtree som skrivit följande artikel som hittas på nätet: Dissociation and memory. A two-hundred year perspective. Han beskriver bl.a. begreppet kulturell dissociation i sin bok: From Mesmer to Freud. Magnetic Sleep and the Roots of Psychological Healing.
Exempel på kulturell dissociation: När de första seglande skeppen anlände till Västindien tog indianerna ingen notis om dessa, ”de fanns inte”. Först när de satte ut båtar och rodde i land reagerade infödingarna. I flera avseenden finns denna benägenhet att inte se det uppenbara även i vår tid. Crabtrees ord om kulturell dissociation beskriver hur varje tid har sina blinda fläckar, vilka vi i efterhand kan förundra oss över. Handtvättens långa väg till acceptans är ett annat exempel.
Sammanfattat kan vi bara ana hur påverkan kan ske, vi saknar begrepp för mycket av det som finns i denna text.
Med orden: Lita inte på de som vet att de vet. Lyssna hellre på de förundrade, nyfikna. Då hoppas jag att din nyfikenhet väcks. Och läser du tex. The power of eight, Själslig läkekonst samt The awakened mind blir du säkerligen förundrad; inte vetande men mer vetande. Med många aha-upplevelser på vägen.
Vad du kunde förmedla på 10 Meine Inspiration für diese (looong Text)
Fantastiskt roligt! Mycket spännande, stort tack!
dank Bjorn. Sehr interessant und spannend. Ich habe Sinn zu danken! TACK!