Konstigt att ha hamnat vid en urskog. När jag gick in i den första gången grät jag av lycka. Jag visste inte att den var min granne. Hur snällt var inte livet att placera mig tätt intill?
Efter femton år på Medis är jag glad att slippa kliva över spyor och höra förortsungdomarnas gorm genom nätterna, och frampå morgonkröken ångestskrik som får en att undra om någon håller på att våldtas i Fatbursparken? All these people! Not being able to go anywhere in the peace and quiet with their thoughts on all walks end up in line with everyone else who had the same idea. However, I had never thought to leave the inner city. I love to see the city from different angles and corners and in different light and be part of what creates the city life. I loved being in the middle of the city could ignite my stoves. When the smell of the stoves spread across the district knew that breath froze. And it is wonderfully convenient to be close to the issues and experiences and encounters and quickly on their own feet to get from place to place, men åh, How nice it is to forest! I like it…! I did not believe. But I do all the time in the back! Maybe there Skogsrå that enchanted me.
Min urskog är genomkorsad av vänliga stigar som man först inte ser. Det går upp och ner på kullriga mossbelupna berg, över stockar och stenar, under gamla höga lugna träd. Frostskyssta skogspölar. Mörkgrön, knallgrön, vitgrön, grågrön mossa. Lingonris och frysta svampar. Min hund tar med mig på äventyr. Han är stark, han är nyfiken, han är hund. Jag går under trädkronorna, ensam i skogen med honom, och är fri. Jag möter ingen. Jag kan gå med mina tankar, andas. Vackra skog.
Vad skickligt av mig att genomföra detta, tänker jag, istället för att tänka ” vilken tur!” Det är något som KBT- Maria som jag pratade med i ett och ett halvt år lärde mig. Nä, I was not talking to her continuously for a year and a half. But she drew my attention to note that it is myself that solve shit. Love and support are crucial to create the mind and the images I need but it was me who found solutions. Even asking for help is to find a solution. Often when something good happened, I said convinced:”Vilken tur!” And with her, I learned to see that in almost all cases, a clear consequence of something I have done. It is often the. We should think about it more.
How lucky that I have a dog, I sometimes think because he gives me routines and fresh air and closeness and laughter, vilken tur att jag har en katt, vilken tur att jag har en skrotbil!
Men jag har ju köpt dem! Jag visste att detta är vad jag behöver för att läka. För att tänka framtid. För att känna helhet. Känna steget i min kropp. Rörelsen. Det visar att jag mitt i kaoset fick konstruktiva idéer från min utmattade hjärna som utan att jag hade märkt det hade analyserat vad just jag behövde för att komma vidare. Och jag genomförde det. Var stolt, notera det, sa KBT- Maria.
Vilken tur att jag har en man, tänker jag i alla fall. Ja, och det är kanske lite mer turbetonat eftersom det inte finns kennlar för sådana. Men det är också ett val. Efter att det första ruset mojnat lite. Jag kunde ha flytt i rädsla för att ge någon mitt förtroende, den tillit som krävs för att kunna växa närmare i nyfikenhet och kärlek. Jag kunde ha stängt mitt hjärta för evigt för män som vill mig något efter det som hänt mig. Men det ligger nog inte för mig. Och han, han fick mig att känna mig trygg. Han sa inte ” Jag kommer att rädda dig om det kommer en björn nu när vi går alldeles ensamma i mörkret i skogen” utan han sa ”Jag vet inte vad jag skulle göra. Jag kanske bara skulle sticka.” Just där och då väcktes mitt förtroende. Här var ingen egopös som snackade en massa skit!
Så en prins kom faktiskt farande, en riktigt bra prins. At the right moment and the right direction. Besides a unique hold only right he could get away. So when it comes to finding someone special, it's a lot about luck. I had definitely figured out the classic old love. It did not interest me. Now it's nice to not have to defend himself against love. Nice guy simply.
But in general, life is not easy and. So it's a joy when everything is living. When everything works. When you can light their candles, drink their tea and know that it is good to them that love. Och att ha gått en lång frostnupen vildpromenad i urskogen och komma hem och stänga sin dörr om sig och slappna av och notera vad man är tacksam för, och notera att man har skött en del av det som man är tacksam för själv – det är bra. Det är bra att göra det en söndagskväll Överhuvudtaget är tacksamhet en kraftkälla. Jag har alltid varit tacksam, kanske har det hjälpt mig genom det mesta. Med tacksamhet öppnas ögon, hjärta och hjärna. Att vara tacksam är inte samma sak som att vara likgiltig eller anspråkslös. Tvärtom. I tacksamheten finns förändringens varma kraft. I tacksamheten vaknar idéerna och man får fatt på gamla och nya drömmar. Det är ganska fantastiskt att vi är gjorda så fint.
