Så vackert! Jag hörde det idag då jag råkade slå på radion just när det var Gudstjänst. Jag lyssnar aldrig på dylika men idag kom det sig så att jag gjorde det och samlade på mig det fina som sades. Att slå på radion är ju i sig en njutning. Att ha en traditionell gammal radio med antenn och som kan gå på batteri eller sladd. Vilken grej. Jag har verkligen saknat en radio! Det är inte alls samma sak att lyssna via datorn eller telefonen, det är mycket enklare att bara slå på sin lilla radio! Och P 1 är den enda kanal jag lyssnar på för jag vill ha in stimulerande saker i huvudet, jag vill verkligen få höra sådant jag inte hört, eller inte tänkt klart på… förresten kan man ju inte tänka klart på något för det finns alltid fler aspekter och mer kunskap. Det är så himla roligt!
Och detta med kärleken. Låt kärleken skingra mörkret. Så vackra ord! Skingra! Vilket underbart ord som verkligen känns. Jag har en gammal kärlek till kärleken. Att alltid försöka välja kärlekens väg så att säga, vilket ju inte alls är lätt och tur är det för då tvingas man tänka efter också. Det är inte bara att följa vad man tror att hjärtat säger, nej, livet är ju så mycket mer komplicerat och ” hjärtats känsla” byggs ju av en massa idéer, förväntningar, behov, rädslor, skuld och skam och drömmar. ”Kärlek ” är som allt annat också en definitionsfråga men det är ändå ett bra tips.
Jag tänker dock inte fördjupa mig i detta utan vad jag vill påminna om är att även om vi lever i världens mest sekulariserade samhälle så lever vi – samtidigt – i ett samhälle som har omsatt kärleksbudskapet till handling, och organiserat och systematiserat det – även byråkratiserat det. Men vad är det om inte kärleksbudskapet praktiserat att vi har skola för alla, vård för alla, blomsterdekorationer och juldekorationer – något så rörande poetiskt! – i våra städer och samhällen, renhållning av offentliga platser, föräldrapenning, sjukpenning, psykvård, förskolor, universitet, kommunal kulturskola, mödravård, äldrevård, hemtjänst, simskola, bibliotek, public service, möjligheter att få ekonomisk hjälp i form av hyresbidrag etcetera, möjlighet att söka hjälp och -ofta – få konstruktiv hjälp för ungdomar på glid via – ofta – fungerande socialtjänst, fria skolmåltider, fri tandvård för unga, högkvalitativ pålitlig vård ( vi behöver inte muta folk för att få rätt cellgift eller ta lån för att ens få vård ) och så vidare och nu kommer jag till MUSÉERNA! Våra museum har och BÖR ingå i denna kärlekens politiska uttryck förstås. Men vad är ALLT DETTA om inte ett samhällsbygge genomsyrat av det grundläggande KÄRLEKSBUDSKAPET?
Det är en rolig tanke att vi inte längre behöver kristendomens evangelium i vårt dagliga liv för vi har redan tagit det till oss och praktiserar det oavbrutet, allmänt och självklart i vårt samhälle. Så självklart att vi inte ser det. Låt oss bli mer medvetna om detta!
Välsigna kärleken, låt den skingra mörkret!
Jo men p1 kan vara nästan som en god vän, tycker jag.