Städat fram tre Regn

Jag har skrivit massor av låtar. Det var så jag började. Men jag har glömt alla. Jag hade skrivit ner över hundra, när jag var 25, och många skrev jag aldrig ner. Men jag började när jag var 12. Sedan glömde jag allt, gömde det, stuvade undan det, tog bort det.

Ett par inspelningar har jag hittat – eftersom jag är i städtagen- man måste städa upp efter förödelsen, och bland de ytterst få som finns inspelade hittade jag till min förvåning tre olika som heter Regn. Den första skriven när jag var 21- 22 år. Den andra när jag var ungefär 41. Den tredje för tre år sedan. Konstigt att just de som heter Regn är inspelade? Den första är bäst.

De här veckorna är närmast osannolika. Detta med Trump men det orkar jag inte orda om. Så Leonard Cohen – han fick nog!

För mig är dessa veckor vägen till ett avslut, av ett symboliskt slag, på den makt ödeläggaren utövat i mitt liv. Dessa veckor har en särskild laddning. Det är skönt att finna spår från mitt liv i detta, att finna vägen tillbaka till mig själv. Det har funnits en annan Christina. En som inte var helt dränerad och kämpade för nästa dag, som nu.

Jag är tacksam över rättssystemet, över polisens arbete som varit detaljerat. Jag är oändligt tacksam över att jag har haft möjlighet att anmäla och fått den upprättelse det i sig är, oavsett effekt. En enda person kan orsaka enorm skada. Det är det hemska. En enda person kan orsaka sådan enorm förödelse för väldigt många andra. Att det finns sådan makt till förstörelse i varje enskild person är en tanke som inte är hanterlig. Det är inte hanterligt. Man vill inte leva när man tänker på det för det skapar en sådan plågsam omöjlig utsatthet.

Så man måste tänka på att kärleken är större. Kärleken är ALLTID större. Och det har jag fått erfara på tusen sätt sedan jag började berätta. Jag hoppas verkligen att jag ska kunna skriva den bok jag planerar att skriva, om det som har drabbat mig, för att med den kunna hjälpa andra. Mest hoppas jag att jag ska kunna betala min hyra dock. Jag slog mig loss på en påse jordnötter, det var dumt, det var att hoppa över skaklarna.

Den som vill kan höra min sång ” Regn ” som jag skrev när jag var 22 år, eller 21.

Fast efter en stund kom jag på att den heter FRISTAD. Så allt det här var fel. Men sången finns i alla fall.

 

Om Christina Herrström

Författare, dramatiker och Officiant Ebba & Didrik Glappet Tusen gånger starkare Tionde våningen Leontines längtan Den hungriga prinsessan Denzel Öderläggaren Mirrimo Sirrimo En underbar utsikt Mitt namn är Erling Midsommarkvartetten Marsvinsnätter Gäst i Djupa Salar Suxxess Skimrande vingar
Det här inlägget postades i Blog. Bokmärk permalänken.

Leave an answer

Your email address will not be published. Obligatoriska fält är märkta *

This website uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment Data processing.