Tillbaka

Hej mina vänner!

Efter den heta sommaren då man mest kunnat smälta har jag eventuellt återvänt nu. Det börjar klia om inte i de sprättiga fingrarna, så i tankarna.

Idag blev jag intervjuad för Bokmässepodden vilket var riktigt kul. Kerstin Önnebo som under flera år har drivit Skrivarpodden kom på besök och ställde frågor som fick mig att minnas att jag har skrivit en bok vid namn TIONDE VÅNINGEN.

Det är trots allt roligt att inse vilket universum av obesvarade frågor en romantext är. Precis som livet självt.  Hela tiden, tycker jag, ställs man inför situationer där ett medvetet val avkrävs en. Definitivt är det just så det förhåller sig när man skriver i alla fall. Kanske, kom jag på i denna stund, att man tränar den medvetenheten som författare, så att man inser att man i det verkliga livet också ska göra aktiva medvetna val.  Nu talar jag inte om aktiva val gällande elleverantör utan i det ständigt pågående flödet av existentiella dilemman, av liten och stor sort.

Somliga, ganska många har jag insett, har inte fattat detta fast de är till och med fyllda femtio! Att allt man gör får konsekvenser. Det är naturligtvis jobbigt att fundera över att ens val får följder för andra, men det är det som är att ta ansvar för sina relationer. Alltför många har missat den biten totalt. Inte undra på att relationer som kunde varit enklare, smidigare, till och med rentav kärleksfulla och glada blir förbittrade, infekterade, laddade med stank. I onödan. Det kostar mer än att tänka efter lite.

Så lite av den biten har jag varit med om i sommar –  relationsslöhet med allt vad det innebär- och häpnat över men det har inte varit det överskuggande temat för dessa månaders ljuvlighet, långt ifrån, det har varit en bagatell om än häpnadsväckande.

Nej, jag har tillåtit mig att vila. En dag insåg jag att det här var första året på ÅTTA år som inte mitt sinne måste syssla, mer eller mindre ockuperat, med ödeläggaren vars fejknamn är Sam.  Han har fått sin dom. Det är klart. Så varför skulle jag ägna dagarna åt att skriva om skiten då? Jag hade lovat mig själv att arbeta hela sommaren på boken om det som hände mig. Men nä, det gjorde jag inte! Jag har knappt läst min mail sedan lite mer än en månad tillbaka. Gud vad skönt det varit! Det borde alla unna sig.

För tillfället är jag mest upptagen av att göra äppelmos, äppellikör, äppelringar. Ibland undrar jag om jag har kvar mitt SKRIVDRIV? Tänk om jag har blivit för SLAPP?

Till en del var vilan möjlig tack vare att denna min fullkomligt oansenliga blogg blev hackad! Vem FAN vill hacka min blogg? Vad kan det finnas för intresse i det? Man kan inte spåra vem det var, men det var en smula besynnerligt och snudd på patetiskt att ett enda inlägg tycktes ha tilldragit sig inkräktarens särskilda intresse. Det var mitt inlägg om nyårsafton som jag firade med min före detta kärlek. Det var i alla fall inte själva mannen i sig som försökte radera det, det är ett som är säkert. Kanske det var en underlig tillfällighet att just det inlägget var markerat så att det skulle raderas, men det ligger nära till hands att tro att det fanns någon med lite gift i skopan som gjorde sitt bästa för att rota runt och försöka radera lite av verkligheten. Man upphör aldrig att förvånas. Själv har jag aldrig varit utsatt för så många tokar som på senare tid. Jag visste att det fanns diverse tokstollar i vardagsvärlden, men  det verkar som om när STORTOKEN , själva ödeläggaren gjorde entré i mitt liv, öppnades dörren för en rad andra småtokar också. Skrikande stormade de in med olika grader av hysteri. Suck!

Ja livet är bra dråpligt ibland, man skulle göra stumfilm av det!

Så nu är detta mitt första inlägg sedan hemsidans tillfrisknande från bittert angrepp färdigskrivet. Det blev just så här. Det är i alla fall en liten uppvärmning!

Hoppas att ni har haft en god sommar. Jag har haft en av mina bästa på länge. Det kanske inte låter  så, men detta med den hackade hemsidan kunde jag inte hoppa över!

Nu önskar jag er alla ( nej, bara de godhjärtade ) en behaglig söndagsafton och en god natts sömn till måndagen som somliga av er ska arbeta på, andra inte!

Jag vet en som ska börja en helt ny fas i sitt liv. En liten flicka som ska börja skolan just imorgon. Förstår skolans folk vilken massiv betydelse de har på barnen? Det kan man orda mycket om.

Ha det gott.

 

 

Om Christina Herrström

Författare och dramatiker
Det här inlägget postades i Blogg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.