Författararkiv: Christina Herrström

Ibland undrar jag vad som ska hända med alla människor som har all sin uppmärksamhet i sina mobiler. Om man sitter på tunnelbanan och betraktar de andra: alla sitter med böjda huvud fördjupade i sina mobiler. i princip alla! På … Fortsätt läsa →

Pjäsen ÖDELÄGGAREN, ” fritt efter Christina Herrströms bok” av Lisa Lindén, regisserad av Kickan Holmberg och med den storslagna Maria Kulle på scen, reser genom landet och fyller salongerna. Det är ganska fantastiskt, på flera sätt. Men det allra bästa … Fortsätt läsa →

”man skrattar och gråter och även fast man skrattar så att man gråter är det en djupt existentiell pjäs från början till slut” publikröst Det finns modiga teaterchefer! Gunilla Röör på Norrbottensteatern är definitivt en av dem. DEt är inte … Fortsätt läsa →

förvånar mig. Redan när jag vara i tonåren kunde man se andra ( tonåringar) sminka sig på buss och tunnelbana, men numera gör även vuxna kvinnor det. De till och med noppar ögonbrynen. Man väntar med fasa på att de … Fortsätt läsa →

Vilken publik! Vilken mästerlig Maria Kulle! Regi, manus , scenografi -bravo! Vilken fantastisk recension av Pia Huss i DN! Nu kommer pjäsen Ödeläggaren efter min bok med samma namn rulla ut i landet. Kolla på riksteatern, se efter turnéplanen. Kanske … Fortsätt läsa →

Skälet är naturligtvis min underbara storpudels 8 årsdag! Det ska firas! Ni är välkomna att bidra med presenter av allehanda slag utom leversnittar eftersom han ratar dem, liksom dentastix. Vad hade jag varit utan Rufus! Så mycket han har gett … Fortsätt läsa →

Camilla Hanve fotograferar kvinnor för sitt projekt på temat ”ÄRR och LÄKANDE” som kommer att ställas ut i vår. Jag blev tillfrågad att vara med. Eftersom jag har skrivit någon blogg tidigare om att jag har haft bröstcancer och det … Fortsätt läsa →

Det är kanske en blind fläck i skolundervisningen, men otroligt nog får barnen fortfarande göra smörknivar i träslöjden. Ska inte skolan förbereda för det vuxna livet? Ska inte skolan värna kreativiteten? Hur många har plötsligt i vuxenlivet stått inför den … Fortsätt läsa →

En morgon före jul på väg till Stockholms Central, med mina hundar och mitt bagage, svettig, knuffad och stressad klev jag tillsammans med hundratals andra ut från tunnelbanan ut på T- Centralens överfulla perrong och gav en hastig, och vänlig … Fortsätt läsa →

Så här är det, jag har med åren blivit nästan allergisk mot det mesta av svensk TV- dramatik, eftersom det ytterst sällan känns som om det verkligen är gjort för levande tittare. Dialogerna är för det mesta så tråkiga att … Fortsätt läsa →